本部落公告

大家好!我在SiNA新浪網部落格紀錄關於我的一切,如果想要認識我,就要常常來逛我的部落格唷!歡迎來到Bewise Inc.的世界,首先恭喜您來到這接受新的資訊讓產業更有競爭力,我們是提供專業刀具製造商,應對廠商高品質的刀具需求,我們可以協助廠商滿足您對產業的不同要求,我們有能力達到非常卓越的客戶需求品質,這是現有相關技術無法比擬的,我們成功的滿足了各行各業的要求,包括:精密HSS刀具、協助客戶設計刀具流程、Carbide Cutting tools設計、航太刀具設計、超高硬度的切削刀具、醫療配件刀具設計、汽車業刀具設計等等。我們的產品涵蓋了從民生刀具到工業級的刀具設計;從微細刀具到大型刀具;從小型生產到大型量產;全自動整合;我們的技術可提供您連續生產的效能,我們整體的服務及卓越的技術,恭迎您親自體驗!! BW Bewise Inc. Willy Chen willy@tool-tool.com bw@tool-tool.com www.tool-tool.com skype:willy_chen_bw mobile:0937-618-190 Head &Administration Office No.13,Shiang Shang 2nd St., West Chiu Taichung,Taiwan 40356 TEL:+886 4 24710048 / FAX:+886 4 2471 4839 N.Branch 5F,No.460,Fu Shin North Rd.,Taipei,Taiwan S.Branch No.24,Sec.1,Chia Pu East Rd.,Taipao City,Chiayi Hsien,Taiwan
2009/07/03

Bahasa Indonesia CAD www.tool-tool.com

Bewise Inc. www.tool-tool.com Reference source from the internet.

Oblique view dari crankshaft piston 4 silinder .

Computer Aided Design adalah suatu program komputer untuk menggambar suatu produk atau bagian dari suatu produk. Produk yang ingin digambarkan bisa diwakili oleh garis-garis maupun simbol-simbol yang memiliki makna tertentu. CAD bisa berupa gambar 2 dimensi dan gambar 3 dimensi.

Berawal dari menggantikan fungsi meja gambar kini perangkat lunak CAD telah berevolusi dan terintegrasi dengan perangkat lunak CAE (Computer Aided Engineering) dan CAM (Computer Aided Manufacturing. Integrasi itu dimungkinkan karena perangkat lunak CAD saat ini kebanyakan merupakan aplikasi gambar 3 dimensi atau biasa disebut solid modelling. Solid model memungkinkan kita untuk memvisualisasikan komponen dan rakitan yang kita buat secara realistik. Selain itu model mempunyai properti seperti massa, volume, pusat gravitasi , luas permukaan dll.



繼續閱讀
發表於 2009/07/03 09:44 PM
| CNC學術研討[] | 回應 [] | 引用[] | 人氣 [] | 推薦 [] |
2009/07/02

Magyar CAD [szerkesztés] www.tool-tool.com

Bewise Inc. www.tool-tool.com Reference source from the internet.

Csigahajtómű CAD programmal készített összeállítási rajza.

CAD (angol: Computer Aided Design = számítógéppel segített tervezés) rendszer alatt több, számítógépen alapuló eszközt értünk, mely a mérnököket és más tervezési szakembereket tervezési tevékenységükben segíti. A jelenleg használatos CAD programok a 2D (síkbeli) vektor-grafika alkalmazásán rajzoló rendszerektől a 3D (térbeli) parametrikus felület- és szilárdtest modellező rendszerekig a megoldások széles skáláját kínálják.

Bevezetés [szerkesztés]

A CAD-et gyártmányok tervezésére és fejlesztésére használják, ezek olyan termékek lehetnek, melyek vagy közvetlenül végfelhasználókhoz kerülnek, vagy közbenső termékek, melyeket más gyártmányokhoz használnak fel. A CAD-et széleskörűen használják alkatrészek gyártására szolgáló gépek és szerszámok tervezésére is. CAD-et használnak a mérnöki tevékenység teljes területén a koncepcionális tervezéstől a részletszerkesztésen és analízisen keresztül a gyártási módszerek meghatározásáig bezárólag.

Csapágyház 3d modellje Autodesk Inventor CAD programban

Az alkalmazás területe [szerkesztés]

  • Építészet-AEC (Architecture Engineering and Construction)
  • Építőmérnöki tervezés
  • Gépészet, például:
    • Gépkocsi ipar
    • Repülőgépek és űreszközök
    • Fogyasztási cikkek
    • Szerszámgépek
    • Hajógyártás
  • Villamosgépek és elektronika
  • Gyártás tervezés

stb.

Általános 2D CAD szoftverek [szerkesztés]

Történetileg az első CAD szoftverek 2D rajzolóprogramok voltak. Ezek tulajdonképpen egy intelligens rajztábla funkcióját töltik be. Legismertebb és világszerte leggyakrabban használt képviselőjük az asztali számítógépekre készült AutoCAD, mely ma a világ legelterjedtebb CAD szoftvere. Ezeknek a szoftvereknek ma is van létjogosultságuk, ugyanis lehetővé teszik azt, hogy különböző szakmák is használják. Egy olajfinomító tervezését például az AutoCAD-ben a következőképpen dolgozhatnak az egyes szakmai tervezők:

  • Elkészíthetik a telep digitális térképét a meglévő papírtérképek és a geodéták helyszíni felmérése alapján.
  • Ezt a rajzfájlt közvetlenül felhasználva elkészíthetik a telep diszpozícióját
  • Ennek alapján építészeti tervek készíthetők
  • Az egyes objektumok engedélyezési és kiviteli tervei is elkészíthetők
  • Az építészeti tervek a statikai tervek kiindulópontja lehetnek
  • A gépészeti tervek (például csővezeték) a diszpozícióból kiindulva fejleszthetők
  • Az elrendezési tervek alapján a nyomástrtó edények gyártási dokumentációja is elkészíthető

... és így tovább. A 2D-s CAD programok kibővíthetők szakmai részekkel, melyek az egyes szakágak tervezési sajátosságait segítik, anélkül, hogy a korábbi rajzokkal elvesztenék a kompatibilitást. A 2D szoftverek lehetővé teszik a példában szereplő komplex objektum tervezését egyidejűleg tervezhesse több tervező akár földrajzilag távoli helyeken és a mindenkori tervegyeztetés interneten keresztül azonnal végbemehessen.

Gépészet [szerkesztés]

Legegyszerűbb esetben 2D rendszert használnak, amellyel hagyományos műszaki rajzok állíthatók elő. Ez a módszer tulajdonképpen a régi rajztábla felváltása számítógéppel. Még ez az újítás is azt eredményezte, hogy feleslegessé tette a műszaki rajzolókat, akik a mérnök által készített terveket végső formába öltötték. Ezek a 2D rendszerek uralták a piacot az elmúlt 20 évben, ameddig nem kerekedtek felül a 3D alaksajátosság alapú modellezők. A munkadarab részeit vagy szabad formájú felület modellek vagy szilárdtest modellek vagy e kettő keverékét használó hibrid modellek segítségével szerkesztik. Ezekből az egyedi rész-modellekből egy 3D reprezentációban állítják össze a végső terméket, ez a módszer az ún. alulról felfelé tervezés. Az összeállítás modelleken ütközésvizsgálatot lehet végrehajtani, mely segítségével igazolhatjuk, hogy a termék az alkatrészekből összerakható és terv szerint illeszkednek egymáshoz a komponensek, valamint kinematikai és dinamikai analizis is végrehajtható. Végeselemes analízis (FEA) is alkalmazható az alkatrészekre és az összeállításra, melynek segítségével a szilárdsági, dinamikai, termikus, áramlástani stb. viszonyok elllenőrizhetők. Az elmúlt néhány év alatt kifejlesztettek olyan módszereket és technológiákat, melyek segítségével a felülről lefelé tervezés is megvalósítható. Ezen azt kell érteni, hogy a tervezés egy vázlatos diszpozícióból indul ki, melyből fokozatos finomítás útján egyre részletdúsabb terveket alakít ki a tervező, végül eljut a termék teljes részletességű műszaki dokumentációjáig. A 3D modelleket általában 2D műszaki rajzok automatikus vagy félautomatikus generálásához használják, de egyes esetekben a technológiai terv (például szerszámgépek CNC programja) műszaki rajz közbeiktatása nélkül, közvetlenül a 3D-s modellből készül megfelelő CAM szoftver segítségével. A fejlődés a műszaki rajz kiiktatása irányába tart, ezt CAM, CNC, gyors prototipus készítés és más módszerek segítik.

Építészet [szerkesztés]



繼續閱讀
發表於 2009/07/02 09:47 AM
| CNC學術研討[] | 回應 [] | 引用[] | 人氣 [] | 推薦 [] |
2009/07/01

עברית תכנון בעזרת מחשב www.tool-tool.com

Bewise Inc. www.tool-tool.com Reference source from the internet.

דגם תלת-ממדי ממוחשב (שמאל) של כלי רכב

דוגמה לדגם אשר תוכנן בעזרת תוכנת תב"ם



繼續閱讀
發表於 2009/07/01 08:30 AM
| CNC學術研討[] | 回應 [] | 引用[] | 人氣 [] | 推薦 [] |
2009/07/01

Galego CAD www.tool-tool.com

Bewise Inc. www.tool-tool.com Reference source from the internet.

CAD son as siglas de Computer Aided Design (deseño asistido por ordenador) e refírese á utilización de sistemas informáticos para deseñar planos técnicos dunha forma máis rápida. Emprégase en arquitectura ou no deseño de pezas. O programa máis coñecido é AutoCAD.

[editar] Historia



繼續閱讀
發表於 2009/07/01 08:22 AM
| CNC學術研討[] | 回應 [] | 引用[] | 人氣 [] | 推薦 [] |
2009/06/29

Français Conception assistée par ordinateur www.tool-tool.co



Bewise Inc. www.tool-tool.com Reference source from the internet.

La conception assistée par ordinateur (CAO) comprend l'ensemble des logiciels et des techniques de modélisation géométrique permettant de concevoir, de tester virtuellement - à l'aide d'un ordinateur et des techniques de simulation numérique - et de réaliser des produits manufacturés et les outils pour les fabriquer.

L'informatique et l'aide à la conception [modifier]

Modèle CAO tridimensionnel (à gauche) de la liaison au sol arrière triangulée (à droite) d'un véhicule estudiantin de compétition

Tout système technique est l'association de fonctions. L'agencement de ces fonctions, leurs interactions, les incompatibilités éventuelles font partie du savoir de l'ingénieur. Lorsque le système est affecté d'un nombre trop grand de paramètres, il devient difficile de tout contrôler. La CAO permet de concevoir des systèmes dont la complexité dépasse la capacité de l'être humain comme par exemple en micro-électronique. La conception virtuelle permet l'appréciation globale du comportement de l'objet créé avant même que celui-ci n'existe. En CAO, on ne dessine pas, on construit virtuellement un objet capable de réagir dans son espace non réel selon des lois régies par le logiciel. Le résultat, appelé maquette numérique constitue alors un véritable prototype évolutif.

Chaque corps de métier peut disposer d'un outil CAO. En mécanique, on peut concevoir une pièce où chaque forme répond à un besoin de fonctionnement ainsi qu'un mécanisme regroupant plusieurs pièces. En électronique, on peut assembler des composants (résistances, capacités, éléments de logique...) simulables : on pourra par exemple "construire" un nouveau micro-processeur regroupant plusieurs millions de transistors (3,1 pour le pentium). D'une certaine façon, la PAO s'inscrit dans cet ensemble d'outils d'aide à la conception (création de documents).

La CAO décolla dans les années 75-90, lorsque le coût de mise en place d’un poste se rapprocha du coût annuel d’un dessinateur. La mise en place fut un peu pénible au début en raison d’une nécessité de reprendre les plans existants. On s’aperçu à cette occasion que statistiquement près de 10% des cotations sur les plans existants étaient inexactes, que des références de plans existaient en double, qu’une référence unique pouvait correspondre à plusieurs plans légèrement différents, etc. Au bout du compte, le gain de fiabilité de l’information se révéla constituer un argument supplémentaire important décidant à généraliser la CAO.

Le matériel [modifier]

La CAO est connue pour être encore en 2008 une des applications informatiques les plus gourmandes en ressources informatiques. Après des années de seule présence de ces logiciels sur des stations de travail utilisant des systèmes opératifs et des architectures matérielles propriétaires (Sun, IBM, Computervision, HP, Apollo, SGI, anciennement Silicon Graphics...), il aura fallu le développement d’ordinateurs individuels (Windows ou Mac) suffisamment puissants pour assurer des fonctions très lourdes en calcul numérique :

* modélisation numérique ;
* simulation mécanique et calcul des matériaux ;
* représentation graphique ;
* dessin de plan ;
* manipulation d’objets 3D ;
* gestion de grands assemblages.

Cela a fait de la CAO une application importante de l’informatique.

Son importance stratégique conduit à lui faire utiliser des modèles permettant la communication des informations entre machines, au moyen de standards comme IGES, afin de ne dépendre ni d’un seul type de matériel, ni (trop) d’un seul logiciel. Nombre de projets de CAO font de surcroît intervenir des sous-traitants dispersés et il importe que les représentations soient parfaitement compatibles afin de permettre le travail en collaboration et à distance. C’est ce qui a été fait pour la modification d’architecture du CNIT en 1987.

On prend vite conscience de l’importance de la CAO dans n’importe quel environnement urbain, formé d’objets qui tous sans exception ont été dessinés avant d’être un jour fabriqués.

Domaine d'utilisation [modifier]

Mécanique [modifier]

Article détaillé : Conception mécanique assistée par ordinateur.

Différentes fonctions logicielles en conception paramétrée

Le domaine de la mécanique est historiquement l'un des premiers à s'être doté, dans les années 1960, de logiciels de CAO. Elle permet au concepteur d'exprimer et de modéliser un grand nombre de contraintes (fonctionnalités, matériaux, capacité d’assemblage, fabrication, etc.) pendant la phase de conception d’un ensemble mécanique. Les logiciels correspondants sont utilisés lors d'une ou plusieurs phases du développement (ex: spécifications produit/process, esquisses, dimensionnement, analyses cinématiques, analyses dynamiques, préparation de la fabrication, ...).

Les logiciels modernes permettent une conception directe en trois dimensions et sont surtout intéressants pour les fonctionnalités proposées : aujourd'hui une pièce de tôlerie est modélisée directement en pliant virtuellement une tôle, un perçage est placé d'un simple clic sans avoir à réfléchir sur le choix des formes volumiques - au sens mathématique - à adopter pour modéliser son intention technologique. Si les premiers logiciels proposaient un historique figé (pas de retouche possible des formes déjà définies), les dernières versions utilisant la conception paramétrique autorisent toutes les modifications.

Ces progrès fonctionnels et ergonomiques sont notamment dus aux évolutions des modèles produit/process sous-jacents, selon la progression temporelle suivante [Année des systèmes pionniers - Année des systèmes totalement vulgarisés] :

* [1950-1970] 1ère génération de CAO 2D : "Graphic-based" (ex: système graphique AutoCAD),
* [1960-1980] 2ème génération de CAO 2,5D : "Depth-based" (ex: systèmes de Génie Civil MicroStation, Cadwork),
* [1970-1990] 3ème génération de CAO 3D : "Geometry-based" (ex: système de CSG (Constructive Solide Geometry) Euclid ),
* [1980-2000] 4ème génération de CAO 3,5D : "Feature-based" (ex: système paramétrique Pro/Engineer),



繼續閱讀
發表於 2009/06/29 02:40 PM
| CNC學術研討[] | 回應 [] | 引用[] | 人氣 [] | 推薦 [] |
2009/06/29

Suomi Tietokoneavusteinen suunnittelu www.tool-tool.com

Bewise Inc. www.tool-tool.com Reference source from the internet.

Tietokoneavusteinen suunnittelu eli CAD (engl. Computer Aided Design) on tietokoneen käyttöä apuvälineenä etenkin insinöörien ja arkkitehtien harjoittamassa suunnittelutyössä.

[muokkaa] Tietokonelaskennan ja -grafiikan tehokäyttöä

Tietokoneavusteinen suunnittelu sisältää muun muassa numeerista laskentaa, 2D-piirtämistä, 3D-mallinnusta ja tietokonesimulointia:

  • Numeerinen laskenta liittyy matemaattisiin kaavoihin, esimerkiksi rakennuksen rakennusosia rasittavien voimasuureiden laskentaan. Saatua tulosta käytetään hyödyksi rakennesuunnitelmissa. Numeerista laskentaa on harrastettu koko tietokoneiden olemassolon ajan.
  • 2D-piirtäminen oli vaihe jossa tarvittavat suunnitelmapiirustukset tuotettiin tietokoneella. Samalla saatiin piirustuksiin uusia ominaisuuksia, esimerkiksi symbolien nopea lisäys ja pinta-alan automaattinen laskenta. Ensimmäiset kaupalliset CAD-piirtämiseen soveltuvat graafisen näytön sisältävät tietokoneet ja ohjelmistot tulivat markkinoille 1960-luvun alkupuolella. Tietokoneavusteinen 2D-piirtäminen yleistyi 1980-luvulla ja 1990-luvulla se teollistuneissa maissa syrjäytti käsin tehtävät tekniset piirustukset. 2000-luvulla 2D-piirtäminen on syrjaytymässä kolmiulotteisten mallien avulla tapahtuvan suunnittelun yleistyessä. "CAD"-termi mielletään nykyisin usein nimen omaan 2D-piirtamiseen liittyväksi.
  • 3D-mallit kehitettiin CAD-suunnitteluun 1980-luvulla. Suunniteltavasta kappaleesta tai ilmiöstä valmistetaan ohjelmallinen malli, jota voidaan näytöllä tarkastella eri kuvakulmista.
  • Simulointi tapahtuu esimerkiksi 3D-mallien avulla. Simulointiin on 1990-luvulta lähtien kehityetty runsaasti erilaisia sovelluksia. Simuloimalla voidaan tarkastella esimerkiksi lentokoneen ohjaamon hallintalaitteiden toimintaa, molekyylibologiaa ja kemiallisia reaktioita, ydinräjähdyksiä, rakennuksen ilmastointijärjestelmän ilmankiertoa tai tulipalon leviämistä suunnitellussa rakennuksessa. Simulointia voidaan tehdä myös numeerisesti, se ei aina vaadi 3D-mallia.

Tietokoneella tehtävän suunnittelutyön monimutkaistuessa, esimerkiksi simulointien yhteydessä puhutaan usein tietokoneavusteisesta tekniikasta (CAE, engl. Computer Aided Engineering) erotuksena vanhemmasta, piirtämiseen liitetystä CAD-termistä.

[muokkaa] CNC-valmistus ja CAM-koneistus

Tietokoneavusteisen suunnittelun tuloksia on käytetty valmistustekniikan laitteiden numeeriseen ohjaukseen jo 1950-luvulta asti. Tällöin valmistustieto koneelle saadaan ilman välissä olevaa piirustusten tulkintavaihetta, suoraan tiedostoina. Esimerkiksi auton pellit saadaan leikattua teräsrullalta tarkasti oikean kokoisina tiedostojen perusteella. Menetelmästä käytetään lyhennettä CNC ((englanniksi) computerized numerical control), laitteesta nimitystä NC-kone.



繼續閱讀
發表於 2009/06/29 02:28 PM
| CNC學術研討[] | 回應 [] | 引用[] | 人氣 [] | 推薦 [] |
2009/06/29

Eesti CAD www.tool-tool.com

Bewise Inc. www.tool-tool.com Reference source from the internet.

CAD'i ekraanipilt

CAD (lühend ingliskeelsest fraasist computer aided design, computer-aided design) ehk raalprojekteerimine on arvuti abil masinate ja seadmete projekteerimine. Toote loomine algab kolmemõõtmelise detaili mudeli loomisest. Standardsete detailide mudeleid on võimalik saada ka internetist erinevatest andmebaasidest. Seejärel liidetakse detailid koostuks. Mõningad CAD tarkvarapakettid on ühendatavad tööpinkide programmeerimiseks kasutatava CAM (computer aided manufacturing) tarkvaraga. Sellisel juhul tehakse CAD keskkonnas valmis detaili joonis, mis viiakse CAM keskkonda, seejärel lisatakse CAM keskkonnas töötlemise tehnoloogia (lõikekiirused, ettenihked, pöörlemissagedused jms.). Seejärel laaditakse valminud programm pingi postprotsessorisse ning masin valmistab vastavalt joonisele ja tehnoloogiale detaili.



繼續閱讀
發表於 2009/06/29 02:22 PM
| CNC學術研討[] | 回應 [] | 引用[] | 人氣 [] | 推薦 [] |
2009/06/29

Español Diseño asistido por computador www.tool-tool.conm

Bewise Inc. www.tool-tool.com Reference source from the internet.

Pieza desarrollada en CAD

El diseño asistido por computador (o computadora u ordenador), abreviado como DAO (Diseño Asistido por Ordenador) pero más conocido por sus siglas inglesas CAD (Computer Aided Design), es el uso de un amplio rango de herramientas computacionales que asisten a ingenieros, arquitectos y a otros profesionales del diseño en sus respectivas actividades. También se llega a encontrar denotado con las siglas CADD, dibujo y diseño asistido por computadora (Computer Aided Drafting and Design). El CAD es también utilizado en el marco de procesos de administración del ciclo de vida de productos (Product Lifecycle Management).

Dibujo realizado con software CAD

Estas herramientas se pueden dividir básicamente en programas de dibujo en dos dimensiones (2D) y modeladores en tres dimensiones (3D). Las herramientas de dibujo en 2D se basan en entidades geométricas vectoriales como puntos, líneas, arcos y polígonos, con las que se puede operar a través de una interfaz gráfica. Los modeladores en 3D añaden superficies y sólidos.

El usuario puede asociar a cada entidad una serie de propiedades como color, usuario, capa, estilo de línea, nombre, definición geométrica, etc., que permiten manejar la información de forma lógica. Además pueden asociarse a las entidades o conjuntos de éstas otro tipo de propiedades como material, etc., que permiten enlazar el CAD a los sistemas de gestión y produccíon.



繼續閱讀
發表於 2009/06/29 09:29 AM
| CNC學術研討[] | 回應 [] | 引用[] | 人氣 [] | 推薦 [] |
2009/06/28

English Computer-aided design www.tool-tool.com

Bewise Inc. www.tool-tool.com Reference source from the internet.

A short animation of CAD software in action.

An oblique view of a four-cylinder inline crankshaft with pistons.

Computer-aided design (CAD) is the use of computer technology for the design of objects, real or virtual. The design of geometric models for object shapes, in particular, is often called computer-aided geometric design (CAGD).

However CAD often involves more than just shapes. As in the manual drafting of technical and engineering drawings, the output of CAD often must convey also symbolic information such as materials, processes, dimensions, and tolerances, according to application-specific conventions.

CAD may be used to design curves and figures in two-dimensional ("2D") space; or curves, surfaces, or solids in three-dimensional ("3D") objects.[1]

CAD is an important industrial art extensively used in many applications, including automotive, shipbuilding, and aerospace industries, industrial and architectural design, prosthetics, and many more. CAD is also widely used to produce computer animation for special effects in movies, advertising, technical manuals. The modern ubiquity and power of computers means that even perfume bottles and shampoo dispensers are designed using techniques unheard of by shipbuilders of 1960s. Because of its enormous economic importance, CAD has been a major driving force for research in computational geometry, computer graphics (both hardware and software), and discrete differential geometry.[2]

[edit] Overview

Current Computer-Aided Design software packages range from 2D vector-based drafting systems to 3D solid and surface modellers. Modern CAD packages can also frequently allow rotations in three dimensions, allowing viewing of a designed object from any desired angle, even from the inside looking out. Some CAD software is capable of dynamic mathematic modeling, in which case it may be marketed as CADDcomputer-aided design and drafting.

CAD is used in the design of tools and machinery and in the drafting and design of all types of buildings, from small residential types (houses) to the largest commercial and industrial structures (hospitals and factories).

CAD is mainly used for detailed engineering of 3D models and/or 2D drawings of physical components, but it is also used throughout the engineering process from conceptual design and layout of products, through strength and dynamic analysis of assemblies to definition of manufacturing methods of components.

CAD has become an especially important technology within the scope of computer-aided technologies, with benefits such as lower product development costs and a greatly shortened design cycle. CAD enables designers to lay out and develop work on screen, print it out and save it for future editing, saving time on their drawings.

The people that work in this field are called: Designers, Cad Monkeys, Automotive Design Engineers, and Digital Innovation Engineers.

[edit] Software technologies



繼續閱讀
發表於 2009/06/28 09:49 AM
| CNC學術研討[] | 回應 [] | 引用[] | 人氣 [] | 推薦 [] |
2009/06/28

Deutsch Computer Aided Design www.tool-tool.com

Bewise Inc. www.tool-tool.com Reference source from the internet.

Ein einfaches Bauteil in 3D-Ansicht (CATIA V5)

Arbeiten mit CAD im Zeitraffer

Der Begriff Rechnerunterstützte Konstruktion oder englisch Computer Aided Design (CAD) [kəmˈpjuːtə ˈeɪdɪd dɪˈzaɪn] bezeichnet das Erstellen von Konstruktionsunterlagen für mechanische, elektrische oder elektronische Erzeugnisse mit Hilfe von spezieller Software, zum Beispiel im Anlagenbau, Maschinenbau, Autobau, Flugzeugbau, Schiffbau, in der Zahnmedizin und auch in der Architektur, im Bauwesen sowie im Modedesign.

Allgemeines [Bearbeiten]

Mit modernen 3D-CAD-Programmen werden zunächst dreidimensionale Volumenmodelle erstellt. Daraus können zwei- oder dreidimensionale Zeichnungen und bewegte Visualisierungen der Objekte abgeleitet werden. Darüber hinaus lassen sich Bauteileigenschaften wie z. B. Volumen, Gewicht, Schwerpunkt und Trägheitsmomente berechnen.

Ausgehend von den Volumenmodellen lassen sich mit Hilfe spezieller Software Simulationen durchführen, zum Beispiel für mechanische und/oder thermische Belastung (Finite-Elemente-Methode) bei Bauteilen, Lichtsimulationen oder Simulationen des Innenklimas bei Gebäuden, Strömungssimulationen (Wind oder Wellen), Crashsimulationen im Fahrzeugbau und Simulationen verschiedener Fertigungsverfahren (zum Beispiel Spritzgießen) oder elektromagnetische Feldsimulationen.

CAD-Modelle können auch als Eingangsdaten für generative Fertigungsverfahren und die Steuerung von CNC-Maschinen verwendet werden. CAD ist zudem Bestandteil der computerintegrierten Produktion (CIM), bei der sich dem rechnergestützten Entwurf die rechnergesteuerte Fertigung anschließt.

Moderne Programme basieren auf objektorientierten Datenbanken. Jeder Bestandteil des Designs besteht aus einem oder mehreren programmtechnischen Objekten. Änderungen und Spezifikationen sind die Parameter der Objekte. Parameter können auf Relationen mit anderen Design-Aspekten beruhen und Versionen und Variationen desselben Designs verfügbar machen. Objektorientierte Datenbanken erlauben optimale Wiederverwendbarkeit von Designbestandteilen, die bestmögliche Aufzeichnung der Intention des Designers sowie die Möglichkeit schneller Adaption

CAD-Programme [Bearbeiten]

CAD-Programme gibt es für zahlreiche verschiedene Anwendungsfälle und Betriebssysteme. Siehe dazu die Liste von CAD-Programmen und die Liste elektronischer CAD-Lösungen.

2D- und 3D-Konstruktionsanwendungen [Bearbeiten]

Mechanische CAD-Lösungen finden sich vor allem in den folgenden Bereichen:

Elektronische Schaltungen [Bearbeiten]

Ein weiteres Anwendungsgebiet ist der Entwurf von elektronischen Schaltungen. Entsprechende Programme werden oft auch unter den Begriffen eCAD und EDA zusammengefasst, insbesondere bei Anwendungen im Leiterplattenentwurf und der Installationstechnik (siehe unten).

Im Prozessverlauf einer elektrotechnischen Entwicklung für Leiterplatten stehen im Mittelpunkt:

  • der Entwurf der Schaltung in Form eines Schaltplans,
  • die Verifizierung der Funktion,
  • die Simulation unter verschiedenen Toleranz-Bedingungen, zum Beispiel mit der Software SPICE,
  • die Erstellung von Gehäuse und Bauteilbibliotheken,
  • die Überführung des Schaltplans in ein Layout (Leiterplatte),
  • die Optimierung der Bauteilplatzierung um Platz zu sparen,
  • die Erstellung von Belichtungsmasken für die Produktion,
  • die Ableitung von produktionswichtigen Daten wie etwa Stücklisten und Prüfplänen.

Wegen der besonderen Anforderungen haben sich Spezialbereiche mit teilweise stark unterschiedlichen Entwicklungsmethoden gebildet, besonders für den computerbasierten Chipentwurf, d.h. die Entwurfsautomatisierung (EDA) für analoge oder digitale Integrierte Schaltkreise, zum Beispiel ASICs. Hierzu verwandt ist das Design von programmierbaren Bausteinen wie Gate Arrays, GALs, FPGA und anderen Typen programmierbarer Logik (PLDs) unter Benutzung von zum Beispiel VHDL, Abel.

Auch in der klassischen Installationstechnik finden sich zahlreiche Anwendungsbereiche für Computersoftware. Ob große Hausinstallationen für Industrie oder öffentliche Gebäude oder der Entwurf und die Umsetzung von SPS-basierten Steuerungsanlagen – selbst in diesem Sektor wird heute das individuelle Design der jeweiligen Anlage stark vom Computer unterstützt.

Im Bereich der Mikrosystemtechnik besteht eine besondere Herausforderung darin, Schaltungsdaten mit den mechanischen Produkt-Konstruktionsdaten (CAD) zusammenzuführen und mit solchen Daten direkt Mikrosysteme herzustellen.

Technik [Bearbeiten]

2D [Bearbeiten]

Einfache 2D-CAD-Systeme sind vektororientierte Zeichenprogramme. Zeichnungselemente sind Punkte, Linien, Linienzüge, Kreisbögen, Splines. Werkzeuge ermöglichen das Erzeugen, Positionieren, Ändern und Löschen von Zeichnungselementen. Die Arbeitsweise unterscheidet sich wenig von der klassischen Arbeit am Zeichenbrett. Wesentliche Fortschritte werden durch die Verwendung von Ebenen (Layertechnik) und die Arbeit mit vordefinierten Symbolen (etwa für Norm- und Wiederholteile) erreicht. Komplizierte Berechnungen von Präzisionsmaßen entfallen, da die CAD-Programme um ein Vielfaches genauer sind als eine klassische Zeichnung am Zeichenbrett. Funktionen wie Mehrfachkopieren ersparen außerdem das wiederholte Zeichnen desselben Objekts. Unterstützungen wie automatische Hilfslinien, automatisches Finden von Mittelpunkten, Lotrechten, Tangenten und automatisches Zeichnen der Äquidistante vereinfachen die Arbeit erheblich. Innovative Zoomfunktionen, mit denen Einzelheiten während des Zeichnens vergrößert werden können, ohne dass das aktuelle Werkzeug abgelegt werden muss oder die aktuelle Zeichenfunktion beendet wird, ermöglichen die Arbeit in komplexen Plänen trotz geringer Bildschirmauflösung (1600×1200 Pixel ist für CAD-Anwendung eine geringe Auflösung). Weiter entwickelte CAD-Systeme unterstützen die semi- oder vollautomatische Erzeugung von Bemaßungen und Schraffuren. Ein weiteres Leistungsmerkmal moderner 2D-CAD-Systeme ist die Verwendung von Assoziativität zwischen Zeichnungselementen, zum Beispiel zwischen Linien und Bemaßungen. Leistungsfähige CAD-Systeme stellen Programmierschnittstellen zur Erweiterung der Funktionalität oder zur anwenderspezifischen Anpassung bereit.



繼續閱讀
發表於 2009/06/28 09:42 AM
| CNC學術研討[] | 回應 [] | 引用[] | 人氣 [] | 推薦 [] |
2009/06/28

Dansk Computer aided design www.tool-tool.com

Bewise Inc. www.tool-tool.com Reference source from the internet.

Eksempel på 3D CAD tegning.

Computer Aided Design (forkortet CAD) er en lang række af computerbaserede værktøjer, der assisterer arkitekter, ingeniører og andre ved design og designrelaterede arbejde. Anvendes indenfor forskellige brancher, hvor der er behov for design, tegning, konstruktion og bygning af et emne.



繼續閱讀
發表於 2009/06/28 09:27 AM
| CNC學術研討[] | 回應 [] | 引用[] | 人氣 [] | 推薦 [] |
2009/06/28

Česky Computer aided design www.tool-tool.com

Bewise Inc. www.tool-tool.com Reference source from the internet.

Animace zobrazující příklad práce s CAD

CAD, z angličtiny computer-aided design, česky počítačem podporované projektování, nebo míněno na obecný CAD systém jako computer-aided drafting - počítačem podporované kreslení. Jde o velkou oblast IT, která zastřešuje širokou činnost navrhování. Jednoduše lze říct, že se jedná o používání pokročilých grafických programů pro projektování, místo rýsovacího prkna.

CAD aplikace vždy obsahují grafické, geometrické, matematické a inženýrské nástroje pro kreslení plošných výkresů a modelování objektů a dějů reálného světa. Pokročilejší řeší výpočty, analýzy a řízení systémů (výroby, zařízení).

Blízkým příbuzným je také oblast počítačových vizualizací, protože virtuální 3D návrhy jsou často klientům prezentovány ve formě fotorealistických vizualizací.



繼續閱讀
發表於 2009/06/28 09:18 AM
| CNC學術研討[] | 回應 [] | 引用[] | 人氣 [] | 推薦 [] |
2009/06/28

Català Disseny assistit per ordinador www.tool-tool.com

Bewise Inc. www.tool-tool.com Reference source from the internet.

Vista obliqua d'un motor de quatre cilindres en línia amb pistons.

Computer-Aided Design (CAD), o "Disseny assistit per ordinador", és l'ús d'ordinadors per a assistir en el disseny d'ún producte. Els programes de software actuals van des de sistemes de dibuix tècnic 2D fins a modelatge de solids i superfícies 3D.

[edita] Orígens i terminologia

CAD originalment significaba Computer-Aided Drafting or designing, o "Disseny o esborrany assistit per ordinador", degut al seu ús original com a substitut de l'esborrany tradicional. Ara, CAD, habitualment significa Computer Aided Design per a reflectir el fet de què les eines de CAD modernes fan més que esborranys.

CAD és a vegades traduit com "computer-assisted", "computer-aided drafting", o frases similars. Acrònims relacionats són CADD, que significa "Computer-Aided Design and Drafting", CAID per a Computer-Aided Industrial Desgin i CADD, per a "Computer-Aided Architectural Design". Tots aquests termes són essencialment sinònims, per hi ha algunes diferències subtils en el significat i l'aplicació.

[edita] Introducció



繼續閱讀
發表於 2009/06/28 09:07 AM
| CNC學術研討[] | 回應 [] | 引用[] | 人氣 [] | 推薦 [] |
2009/06/28

Bosanski CAD www.tool-tool.com

Bewise Inc. www.tool-tool.com Reference source from the internet.

Dizajn potpomognut računarom (en. computer-aided design, CAD) je korištenje širokog spektra računarskih alata koji pomažu inžinjerima, arhitektima i ostalim profesionalim dizajnerima. Najčešće se koristi veoma napredan softver, ali i namjenski hardver.



繼續閱讀
發表於 2009/06/28 08:54 AM
| CNC學術研討[] | 回應 [] | 引用[] | 人氣 [] | 推薦 [] |
2009/06/26

Български Computer-aided design www.tool-tool.com

Bewise Inc. www.tool-tool.com Reference source from the internet.

Терминът "Компютърно подпомогнат дизайн" или на английски Computer Aided Design (CAD) [kəmˈpjuːtə ˈeɪdɪd dɪˈzaɪn] обозначава създаването на конструкционна документация за механични, електрически или електронни продукти с помощта на специален софтуер,



繼續閱讀
發表於 2009/06/26 04:57 PM
| CNC學術研討[] | 回應 [] | 引用[] | 人氣 [] | 推薦 [] |
2009/06/26

www.tool-tool.com التصميم بمساعدة الحاسوب العرب

Bewise Inc. www.tool-tool.com Reference source from the internet.

اذهب إلى: تصفح, بحث

 

مثال لأحد الرسومات المصممة بمساعدة الحاسوب

التصميم بمساعدة الحاسوب (CAD) هو أحد التكنولوجيات التي تعتمد على الحاسوب في الرسم الإظهار. تُستخدم التقنية في العديد من المجالات منها الهندسة الصناعية و العمارة. تتميز تلك التقنية بدقة المنتج النهائي للنماذج التي يتم رسمها أو إظهارها و كذلك التنوع ما بين الرسومات ثنائية أو ثلاثية الأبعاد التي تحققها تلك التكنولوجيا.



繼續閱讀
發表於 2009/06/26 09:06 AM
| CNC學術研討[] | 回應 [] | 引用[] | 人氣 [] | 推薦 [] |
2009/06/26

Afrikaans Rekenaargesteunde ontwerp www.tool-tool.com

Bewise Inc. www.tool-tool.com Reference source from the internet.

Rekenaargesteunde ontwerp (RGO) is die gebruik van 'n wye verskeidenheid rekenaargebaseerde hulpmiddelle om ingenieurs, argitekte en ander professionele ontwerpers te steun in hul ontwerpaktiwiteite. Dit is die hoof meetkundige hulpmiddel tydens bestuur van 'n produk se lewenssiklus en behels programmatuur en soms spesiale hardeware. Bestaande pakette wissel van 2 dimensionele vektorgebaseerde tekenstelsels tot 3 dimensionele parametriese oppervlaktes en ruimtemeetkundige modellering.

Rekenaargesteunde ontwerp vir 'n krukas.



繼續閱讀
發表於 2009/06/26 08:57 AM
| CNC學術研討[] | 回應 [] | 引用[] | 人氣 [] | 推薦 [] |
2009/06/26

計算機輔助設計www.tool-tool.com

Bewise Inc. www.tool-tool.com Reference source from the internet.

典型CAD 繪製的滑鼠

計算機輔助設計(Computer Aided Design,CAD),運用計算機軟體製作並模擬實物設計,展現新開發商品外型結構色彩質感等特色。隨著技術的不斷發展計算機輔助設計應該不僅僅適用於工業,還被廣泛運用於平面印刷出版等諸多領域。它同時涉及到軟體和專用的硬體

CAD有時也寫作"computer-assisted", "computer-aided drafting", 或類似的表達方式。相關的縮略語有CADD,表示計算機輔助設計和草圖"computer-aided design and drafting", 以及CAAD, 表示計算機輔助建築設計"computer-aided architectural design". 所有這些術語基本上同意,都指使用計算機而不是傳統的繪圖板來進行各種項目的設計和工程製圖。通常由CAD創建的建築和工程項目的範圍很廣,包括建築設計製圖,機械製圖,電路圖,和其他各種形式的設計交流方式。現在,它們都成為計算機輔助設計更廣泛的定義的一部分。

設計者很早就開始使用計算機進行計算。有人認為Ivan Sutherland1963年麻省理工學院開發的Sketchpad是一個轉折點。SKETCHPAD的突出特性是它允許設計者用圖形方式和計算機交互:設計可以用一枝光筆陰極射線管屏幕上繪製到計算機里。實際上,這就是圖形化用戶界面的原型,而這種界面是現代CAD不可或缺的特性。

CAD最早的應用是在汽車製造、航空太空以及電子工業的大公司中。隨著計算機變得更便宜,應用範圍也逐漸變廣。



繼續閱讀
發表於 2009/06/26 08:50 AM
| CNC學術研討[] | 回應 [] | 引用[] | 人氣 [] | 推薦 [] |
2009/06/24

鋁合金問題www.tool-tool.com

Bewise Inc. www.tool-tool.com Reference source from the internet.

1

鑄錠表面不平整, 有較多蜂窩狀孔洞、龜裂

A. 當合金含矽量達到12%左右時,合金結晶溫度間隔變得狹窄, 凝固時鑄錠頂部會?生縮孔、 縮松現象, 這是合金本身性質所造成 ,為共晶矽鋁明的特性.ADC-12 合金尤其會產生這種現象. 矽含量在10.5%以下時, 龜裂現象不會發生。
B. 輸送帶的抖動(震動),加速了合金液的凝固, 導致縮孔、縮松深度的增加,產生蜂窩狀的孔洞, 這是外界因素而引起的, 對內在質量並無影響。
C. 與生、熟原料配比比例有密切關係。

TOP

2

熔湯濃濃的流動性差, 難壓鑄, 若再加溫, 易過火

任何金屬熔化成液體後, 都會產生鍋底物(沈澱物), 高品位與低品位的金屬, 只是鍋底物多少之別而已.這與原材料的純度有密切關系.配成合金後,鋁矽合金中要加入10%左右的矽.原料金屬矽就帶入鈣(Ca)、鐵(Fe)等雜質,並增加了氧化鈣、氧化亞鐵等雜質.鍋底物主要為金屬化合物及非金屬化合物附雜質,升高溫度不起作用, 經分光化驗發現, 成份完全走了樣,不能再用於澆鑄件.由此, 操作時必須注意:
A. 鋁合金錠熔煉出湯時, 沈底料一定要隔離分開, 不能混入湯料中鑄錠;
B. 用戶在壓鑄生產過程中, 每一坩鍋鋁湯需在澆到一定剩餘量時清理鍋底沈澱物及清理坩鍋, 不允許在澆注過程中不斷加入澆冒口、廢鑄件、飛邊鋁屑,使鍋底沈澱物逐漸越積越多,最後形成一鍋鋁湯粘乎乎呈漿糊,不但失去流動性,而且清鍋也很困難.很多國內用戶經常發生這種情況。

TOP

3

熔湯沈底物多, 呈厚漿糊狀, 若究其分光, Fe、Mn成份常超過2%以上

參閱上題答案:
熔湯內沈澱料太多, 沈澱料(鍋底物)經分光, 合金成份已混亂, 錳(Mn)與鐵(Fe)業已形成(Fe.Mn)AL6 化合物. 鍋底物已反復沈積, 要求用戶及時改正熔煉方法,按題2正確工藝操作辦理。

TOP

4

易粘模, 脫模不暢

A.選用的脫模劑品質不好, 如水劑石墨脫模劑, 導致鑄件不能順利從型腔滑出
B.合金中雜質含量超標
C.模具脫模斜度太小, 使脫模不暢;
D.舊模具龜裂處太多, 造成粘模
E.合金中鐵含量過低, 低於壓鑄工藝要求的標準範圍, 也會造成粘模

TOP

5

鋁錠斷面有夾渣, 熔湯產生連續性金黃色浮渣、黑色懸浮粒浮渣

鋁合金熔煉過程中, 常用除渣劑、變質劑、除鎂劑等熔劑, 這些添加劑的原材料主要由氟化物、 硝酸鹽、氯化物等組成, 這些鹵堿屬元素化合物在揮發時會引起金黃色浮渣; 黑色懸浮粒浮渣的產生, 主要是因為矽的熔點高達攝氏 1,4120C,在鋁合金熔煉過程中, 若未按操作規程,將矽徹底熔成固溶體,初生態矽存在于鋁湯中則浮於液面呈黑色懸浮狀.所以除渣工序一定不能馬虎, 必須按工藝規程操作, 並切實選用碳酸鹽、硫酸鹽、硝酸鹽等配成的熔劑, 使化學反應生成物形成容易與鋁液分離的幹性渣。

TOP

6

熔湯經嚴格除氣步驟後, 仍無法把氣體除掉

鋁合金除氣工藝已趨完善,有惰性氣體除氣法和固體熔劑除氣法.氣體除氣有氯氣、氬氣、氮氣, 還有三氣除氣法;固體熔劑除氣劑有六氯乙烷C2C16、四氯化碳、硝酸鈉無毒除氣劑等等. 只要操作合理, 都可以把鋁液中的氣體(H2)除掉.除氣熔劑的首要條件是本身不能含氣,這裏的氣是指來自水分(H2O)中的氫氣(H2), 所以除氣劑本身對含氣量的要求極為嚴格,生?時要作脫水處理. 有時雖經除氣操作, 仍無法把氣體除掉, 這往往是除氣劑質量太差造成. 如除氣劑中含水量過高、 除氣劑放置時間太長、泛潮變質不新鮮等等.要實地觀察對方廠家具體的使用、操作過程而協同解決之。

TOP

7

重力鑄造時, 活塞成品靠近冒口處有大量孔隙發生

此乃鑄造工藝、模具設計不當造成:活塞鑄造工藝 早已形成一套完整的設計(JINGREN 法), 即鵝頸式澆口系統. 根據活塞直徑大小、壁厚, 按一側或兩側,設單個或兩個冒口(側冒口). 有的生產廠為節約鋁液,只設計小澆口及小冒口, 從而形成冒口過小, 補縮不良, 產生孔隙。

TOP

8

壓鑄後成品澆冒口剝離後,冒口處 "吃" 過成品處, 導致不良率增高

A. 主要和壓鑄模具設計不合理有關, 澆口尺寸太厚會造成"帶肉" 現象
B. 澆口位置設置在鑄件薄壁處也會造成清理時 " 帶肉" 現象
C. 料餅(*)太薄, 斷口處有縮孔、夾雜物.
< 壓鑄件的澆注系統分內澆口、溢流槽、料餅(塊),是不設置 " 冒口 " 的,所以稱 " 冒口 "有誤, 應該稱為料塊(料餅) >

TOP

9

開模時灌嘴處開裂

A. 模具設計、製作不合理, 開模時其中頂杆長短不協調(不同步)
B. 頂出位置設計不合理
C. 原材料脆性較大、韌性不夠.取樣分析, 即知端倪, 要看具體鑄件實物, 以明確是屬哪種原因造成

TOP

10

鑄件在後處理拋光、精加工、鑽孔時脆裂, 鑄件易斷

A. 鋁矽合金含矽量偏高, 料脆, 容易斷裂
B. 鋁合金液保溫及擱置時間過長或合金液過熱也會造成脆、裂

TOP

11

鑄件合流處不能完全融合而殘留明顯界痕

A. 合金液溫度低或模具溫度偏低, 合金液流動性差, 都會造成這種缺陷,主要是兩股液流熔接不上
B. 填充速度低
C. 模具設計不合理, 溢流槽分佈位置不當
D. 比壓偏低;每個鑄件結構大小不同, 要根據實物設計正確的鑄造工藝

TOP

12

壓鑄時產品無法成形

整套壓鑄工藝技術未掌握,建議對方壓鑄廠加強技術力量。

TOP

13

鑄件表面有不規則黑色條紋,有水波紋

A. 塗料用量太多(採用水劑石墨塗料)
B. 模具溫度太低 (低於1800C 就要產生流痕)
C. 填充速度太高產生水波紋

TOP

14

鑄件表面發暗發黑, 有氧化現象, 有時長白毛

A. 鑄件保存不當, 露天堆放, 淋雨暴曬;或堆放鑄件處靠近電鍍、熱處理車間等
B. 作業環境太差, 空氣中有濕氣, 酸、堿氣過重, 均會導致鋁鑄件表面氧化
C. 脫模劑已變質

TOP

15

15 . 鑄件表面有 " 缺肉 " 或 " 粗糙面 " , 鑄件表面發生凹陷之?生原因學術名詞 " 凹陷 " , 又叫 " 縮凹 " 、" 憋氣 ", 產生原因

A. 溢流槽太小、太少或某厚實處沒有設溢流槽
B. 模具溫度太高
C. 比壓太低

16

鑄件表面發生氣泡鑄件表皮下聚集氣體鼓脹形成的泡, 原因:

A. 模具溫度太高
B. 填充速度太快, 鋁湯中捲入氣體過多
C.脫模劑或塗料發氣量大
D.合金熔煉溫度太高, 坩鍋爐選用焦炭作燃料更會發生此缺陷

TOP

17

鑄件表面或斷面有小針孔

A. 用戶在合金精煉時除氣要徹底, 模具排氣溢流槽分佈須合理, 合金含氣質量在壓鑄前做好含氣試驗
B. 壓鑄時填充速度要選慢檔

TOP

18

熔湯沈底物多, 呈厚漿糊狀, 若究其分光, Fe、Mn成份常超過2%以上

A. 鋁合金錠熔煉溫度偏高
B.比壓太低
C. 溢流槽容量太小, 溢口偏薄
D. 鑄件壁厚不均勻, 有熱節
E. 料餅太小, 壓鑄時鋁液容量不夠充足



繼續閱讀
發表於 2009/06/24 01:46 PM
| 加工技術研討[] | 回應 [] | 引用[] | 人氣 [] | 推薦 [] |
2009/06/24

「焼きなまし」「焼き入れ」についての疑問www.tool-tool.com

Bewise Inc. www.tool-tool.com Reference source from the internet.

「焼きなまし」「焼き入れ」についての疑問

「焼き入れ」をすると言う事は。同時に「焼きなまし」もするという事
ですか?
「焼き入れ」は材料(SK、s45c)等を硬くすると捉えてますが
「焼きなまし」はどうのような、目的で行われるのですか?
「焼きなまし」の意味がいまいち分かりませんが、先輩が「ねばりを出す」
みたいな事を仰ってました。この真意も理解できてません
「焼きなまし」「焼き入れ」について、分かりやすい解説お願いします



繼續閱讀
發表於 2009/06/24 01:15 PM
| CNC學術研討[] | 回應 [] | 引用[] | 人氣 [] | 推薦 [] |
2009/06/24

JIS B1515-1 転がり軸受―公差―用語及び定義www.tool-tool.com

Bewise Inc. www.tool-tool.com Reference source from the internet.

1. 背景 対応国際規格 ISO 1132-1:2000 (Rolling bearings-Tolerances-Part 1: Terms and definitions)第1版の発行に伴う対応国家規格を作成するものである。 2. 制定方針
1) JIS B 1515:1988(転がり軸受の測定方法)を2部編成にして,用語と定義の部分を,ISO 1132-1:2000に対応する国際一致規格(IDT)として第1部に制定する。
2) 幾何公差,振れ公差の用語については,転がり軸受以外のJISで定められる用語も採用する。
例:JIS Z 8114:1999 製図―製図用語,JIS B 0021:1998 幾何公差方式―形状,姿勢,位置及び振れの公差表示方式 3. 主な制定内容
1) 適用範囲
転がり軸受の主要寸法の公差,幾何公差,振れ公差及び内部すきまに関する用語,定義及び量記号について規定する。
2) 用語の構成



繼續閱讀
發表於 2009/06/24 01:08 PM
| CNC學術研討[] | 回應 [] | 引用[] | 人氣 [] | 推薦 [] |
2009/06/24

限界ゲージ方式とハサミゲージの製作公差www.tool-tool.com

Bewise Inc. www.tool-tool.com Reference source from the internet.

限界ゲージ方式とは、「嵌め合い」の互換性を確保・保障するために考え出された方式です。
この「嵌め合い」の程度は、JISでは、穴と軸についてそれぞれ寸法許容差が公差等級ごとに定められており、それに基づいて穴用ゲージ(栓ゲージ)・軸用ゲージ(リングゲージ・ハサミゲージ)の製作公差が定められています。
公差の考え方は単純明快で、基準寸法値に対して穴用はプラスに、軸用はマイナスに定めるということで、要するに穴に軸が間違いなく挿入できるように定められています(だから「嵌め合い」と言われています)。
繰り返し強調しますが、JISで定められている限界ゲージ方式は、「嵌め合い」に適用されることを前提としています。
以上のことが、いわば、教科書で学ぶ「限界ゲージ方式」の要点です。
ところが、限界ゲージを量産加工品の「互換性」の確保・保障のために採用する場合、つまり、「嵌め合いでの互換性」ではなく純然たる「互換性」の確保・保障のために採用する場合、JISの規定の採用は必ずしも適切でない場合が生じます。(教科書では、限界ゲージ方式の説明を通じてJIS規定を使いこなせるようにする目的からか、この部分の説明はほとんどなされていません。)
すなわち、ある部品の寸法値を32±0.5としたい、この寸法範囲内で生産品の寸法値を揃えたい、という場合。
JISの規定(実際にはJMASの規定に拠りますが)では、IT値は「15」であり、この規格に対応するハサミゲージの製作公差は
通り  基準寸法 32.50  上限:-67.5μm 下限:-92.5μm 
止り  基準寸法 31.50  上限:+12.5μm 下限:-12.5μm
となります。概ね最小寸法にゲージを仕上げた場合、通り:32.408 止り:31.488となります。
これは何を意味するかと言えば、寸法許容範囲を絞ったところで合否判定が行われ、例えば、32.45という寸法となった製品は、本来なら規格範囲を充足したものであるにもかかわらず、ゲージでは不合格とされることになります。あるいは、例えば、31.49という寸法となった製品は、本来なら規格範囲をハミ出しているものであるにもかかわらず、ゲージでは合格とされることになります。
このような事態をユーザーが正しく認識して許容されているか、という問題があります。
ユーザーが期待しているのは、32±0.5という寸法許容差が守られ、かつ、この範囲内にある生産品はもれなく合格となるような検査システムでありましょう。そうであるならば、ゲージの製作公差も例えば以下のものとすべきことになります。
通り  基準寸法 32.50  上限:-5μm 下限:-10μm 
止り  基準寸法 31.50  上限:+5μm 下限:-0μm
従って、ゲージの製作公差は、安易にJISの規定による(規格の流用)のではなく、ゲージが適用される生産品の性格(嵌め合い品かそうでないか、JISあるいは業界指針もしくは社内規格による寸法許容差の趣旨、生産精度能力等々)を踏まえて、ユーザー自らが指定・指示されるべきものだと言えます。
なお、ユーザー側から特にゲージの製作公差の指示がなければ、JIS規定に従ってゲージは製作されます。

ハサミゲージの製作公差と実際の製作

 例えば25h7の外径用板ゲージ(ハサミゲージ)を製作しようとする場合、
基準値   通り側(0)         止り側(-21)
製作公差  通り側 -1.0/-5.0   止り側 +2.0/-2.0
となりますから、通り側を24.999~24.995、止り側を24.981~24.977に仕上げればよいことになります。


繼續閱讀
發表於 2009/06/24 12:56 PM
| CNC學術研討[] | 回應 [] | 引用[] | 人氣 [] | 推薦 [] |
2009/06/23

Українська Дрель www.tool-tool.com

Bewise Inc. www.tool-tool.com Reference source from the internet.

Новітня розробка Хілті - дріль UD 30

Свердлування отвору в деревині за допомогою дрелі



繼續閱讀
發表於 2009/06/23 11:34 PM
| 刀具技術研討[] | 回應 [] | 引用[] | 人氣 [] | 推薦 [] |
2009/06/23

ไทย สว่าน www.tool-tool.com

Bewise Inc. www.tool-tool.com Reference source from the internet.

สว่านไฟฟ้าไร้สาย

สว่าน คือเครื่องมือชนิดหนึ่ง ใช้สำหรับเจาะรูบนวัสดุหลายประเภท เป็นเครื่องมือที่ใช้บ่อยในงานไม้และงานโลหะ ประกอบด้วยส่วนสำคัญคือดอกสว่านที่หมุนได้

ดอกสว่านยึดอยู่กับเดือยด้าน หนึ่งของสว่าน และถูกกดลงไปบนวัสดุที่ต้องการจากนั้นจึงถูกทำให้หมุน ปลายดอกสว่านจะทำงานเป็นตัวตัดเจาะวัสดุ กำจัดเศษวัสดุระหว่างการเจาะ (เช่น ขี้เลื่อย) หรือทำงานเป็นตัวสูบอนุภาคเล็กๆ (เช่นการเจาะน้ำมัน)

[แก้] ประวัติ

บิดหล่า



繼續閱讀
發表於 2009/06/23 11:25 PM
| 刀具技術研討[] | 回應 [] | 引用[] | 人氣 [] | 推薦 [] |
2009/06/22

Tagalog Barena www.tool-tool.com

Bewise Inc. www.tool-tool.com Reference source from the internet.

thumb|right|Isang barenang pinapaikot ng kamay at mga talim o balibol. thumb|right|Isang barenang pinapaikot ng motor. thumb|right|Isang gimlet o maliit na barena. Ang barena[1][2] o balibol[2][1] (Ingles: drill[1]; mula sa Olandes na drillen; brace[3], brace and bit[3], auger[2], gimlet[2] [maliit na barena[2]]) ay isang uri ng kagamitang pambutas ng mga materyales, at nilalagyan o kinakabitan ng talim ng barena (tinatawag ding balibol[1]; bit[1] o drill bit sa Ingles). Karaniwang ginagamit ang kasangkapang ito sa mga gawaing pangkahoy, pangbakal, sa konstruksyon o pagtatayo ng mga gusali, sa medisina, at iba pa. Mayroon mga barenang kinakamay (hand drill[3]) at may barenang may motor ngunit hinahawakan o sinusuportahan pa rin ng kamay.



繼續閱讀
發表於 2009/06/22 03:40 PM
| 刀具技術研討[] | 回應 [] | 引用[] | 人氣 [] | 推薦 [] |
2009/06/22

Svenska Borrmaskin www.tool-tool.com

Bewise Inc. www.tool-tool.com Reference source from the internet.

Mobil borrmaskin i Colorado, USA

Borrmaskin är ett roterande maskinverktyg som oftast drivs med elektricitet, pneumatik eller hydraulik. Matningsrörelsen är axiell. Kopplat till verktyget sitter ett borrverktyg som oftast är spiralvridet för att skärspånorna enklare ska matas ut ur borrhålet. Borrning tillhör tillverkningsteknikens kategori skärande bearbetning. Med olika typer av borrar och borrmaskiner kan man borra hål i de flesta material med en diameter från delar av millimeter till flera meter.

Historia [redigera]

Tidig borrmaskin.

De tidigaste borrmaskinerna var förmodligen olika typer av eldborrar. Den moderna elektriska borrmaskinens fäder uppges vara:

  • Arthur James Arnot [1] 1889, i Melbourne, Australien och
  • Wilhelm Fein [2] 1895, i Stuttgart, Tyskland.
  • Black & Decker, patenterade 1917 en sorts avtryckare monterad på borrmaskinens handtag.

Mobil eller stationär [redigera]

Borrmaskiner kan vara både mobila och stationära och av avpassad storlek till det arbete de ska utföra (storlek på hål). Borrstorleken (diametern) kan vara allt från delar av millimeter till flera meter vid till exempel tunnelborrning. Som synes av exemplen så har flyttbarheten inte så stor påverkan på borrhålets diameter eller borrmaskinens stabilitet.

Mobila men stabila [redigera]

Tunnelborrmaskin

Sprängningsborrning

När det finns behov av att borra långa, stora eller noggranna hål på till exempel maskindelar, som det inte blir kostnadseffektivt att flytta, finns det alternativa lösningar:

  • Mobil metallborrmaskin som kläms eller skruvas fast i maskinenheten.
  • Magnetborrmaskin med integrerad elektromagnet, kraftig nog att fungera även på vertikala ytor.
  • Diamantborrmaskin med vakuumpumps-stativ.[3]

Jordskorpans olika material har anpassade maskiner efter material, storlek och längd på hål.
Mobila borrmaskiner finns för olika ändamål, exempelvis borrning för;

Stationära borrmaskiner [redigera]

Borrning kan göras i en mängd olika typer av stationära maskiner som är mer eller mindre specialiserade för borrning. Renodlade borrmaskiner kan vara pelarborrmaskin, bänkborrmaskin. Fördelar med stationära maskiner jämfört med handmaskiner:

  • Kraften som fordras vid borrningen är betydligt mindre för operatören som arbetar med hjälp av en hävarm kopplad till en utväxling, eller helt maskinell matning via en växellåda.
  • Borrbord där man kan spänna fast arbetsstycket säkert och ibland även steglöst förflytta det i förhållande till borret för högre positionsnoggrannhet.
  • Borrvinkeln som man annars manuellt får syfta är nu mekaniskt styrd i inställd vinkel.
  • Växellåda medger ett stort och stabilt urval av hastigheter för att optimera effektiv skärhastighet.

Andra exempel på stationära maskiner där borrning kan utföras är:

  • Svarv, där borret står still medan arbetsstycket sätts fast i en roterande chuck.
  • Fräsmaskin, där arbetsstycket är fastspänt och borret vanligen är monterat i chuck eller med morsekona i frässpindeln.
  • Radialborrmaskin, som kan användas vid borrning av större arbetsstycken, är baserad på en pelare förankrad i golvet med en arm som förflyttar borrspindeln i tre axlar. Med denna lösning får man en borrmaskin med stor räckvidd och med ett svivelmonterat borrhuvud blir flexibiliteten ännu högre.
  • Arborrning, en teknik där arbetsstycket sitter still och borrning sker med inställbara verktyg. En slags inverterad svarvning, som klarar precisionshåltagning i stora arbetsstycken. Bearbetningen sker horisontellt.

Med eller utan sladd [redigera]

Det finns numera populära batteridrivna maskiner med god verkningsgrad då man prioriterar flexibilitet och tillgänglighet. Elektriska sladdlösa borrmaskiner finns med olika drivspänningar vilket påverkar batteriets laddningsbehov och maskinens vridmoment. Av praktiska skäl och då batterierna normalt har kortare livslängd än borrmaskinen kan det vara en god idé att anskaffa utbytesbatteri, så man inte står utan kraft när den som bäst behövs.

Ska det borras flera och/eller djupa hål med större diameter är det nätanslutna elektriskt drivna maskiner som dominerar.

Slagborrmaskin [redigera]

Slaghammarmaskinen är en variant av den rotativa borrmaskinen som förutom vanlig borrning kan förstärka effekten genom att borret pulserar axiellt (slag eller hammarläge). På kombinationsmaskiner kan hammarfunktionen väljas till när man ska borra i hårda kortspåniga material som exempelvis sten, kakel, tegel och betong. Det finns även renodlade slagborrmaskiner, med pneumatiskt slagverk, som enbart är avsedda för till exempel borrning i betong. De finns numer även i batterivarianter.[4]Vid slagborrning måste borr med förstärkta skärhuvuden användas. Förstärkningen görs normalt med olika typer av hårdmetall.

Orbitalborrning genom flera lager

Orbitalborrning [redigera]

Orbitalborrning är en borrteknik för att effektivt borra med hög kvalitet i svårbearbetade material såsom titan och komposit (CFRP).

Vid orbitalborrning roterar skärverktyget runt sin egen axel som vid konventionell borrning, men dessutom flyttas verktyget åt sidan från hålcentrum (ett så kallat Offset eller utlänkning). Verktyget roterar (orbiterar) sedan runt hålcentrum med utlänkningens radie samtidigt som det förs genom materialet. Hålets diameter blir då verktygets diameter plus utlänkningen. Utlänkningen kan ändras dynamiskt under borrningen så att hål med olika diameter och former kan borras med samma verktyg. De främsta fördelarna är gradfria hål i metall och delamineringsfria hål i komposit.

Orbitalborrningtekniken togs fram som ett forskningsprojekt mellan SAAB Aerospace och KTH



繼續閱讀
發表於 2009/06/22 02:46 PM
| 刀具技術研討[] | 回應 [] | 引用[] | 人氣 [] | 推薦 [] |
2009/06/22

Русский Дрель www.tool-tool.com

Bewise Inc. www.tool-tool.com Reference source from the internet.

Современная электродрель.

Ручная дрель (коловорот).

Дрель — ручной, пневматический или электромеханический инструмент, предназначенный для сверления отверстий при проведении строительных, отделочных, столярных, слесарных и других работ.

[править] История

Старый сверлильный станок (дрель) с трансмисией.

В 1895 г. Вильгельм Файн изобрёл электродрель (в тот момент это был первый электроинструмент) .

В 1955 г. фирма "Метабо" выпустила первую серийную дрель ударного действия.

[править] Ручная дрель

Ручная дрель - инструмент ручного сверления, при использовании силы человека. Применяется для проделывания отверстий в различных материалах.

[править] Электрическая дрель

Современная электродрель с возможностью сверления с ударом

Дрель представляет из себя инструмент, чаще всего, в форме пистолета, внутри которого расположены тяговый преобразовыватель, пусковой выключатель, реверс, реостат или тиристорный регулятор мощности, электродвигатель (УКД) и (в большинстве случаев) механизм для сверления с ударом. На валу (шпинделе) дрели расположен патрон, предназначенный для установки различных слесарных и строительных насадок. У мощных дрелей в шпинделе имеется посадка «конус Морзе» для непосредственной фиксации в ней сверла.

[править] Компоновка

Небольшие дрели, применяемые для сверления мелких отверстий, часто выполняются в форме цилиндра, удерживаемого в руке как авторучка. Также в форме цилиндра выполняются угловые дрели, предназначеннные для сверления в труднодоступных местах. Последние оснащаются специальной зубчатой передачей для поворота оси вращения на 90 градусов (как у УШМ). Такое исполнение позволяет сверлить отверстия, например, в боковых поверхностях узких ниш.

[править] Патрон

Большинство дрелей оснащены кулачковым патроном. Такой патрон представляет собой полый цилиндр (корпус патрона), по поверхности которого движется регулировочное кольцо или регулировочная гильза. Одним из оснований цилиндр крепится на вал дрели, в другое основание закрепляются насадки. При вращении регулировочного кольца внутри цилиндра движутся по специальным направляющим металлические кулачки, которые сближаются или удаляются друг от друга в зависимости от направления вращения кольца.

Для крепления на вал дрели в корпусе патрона имеется отверстие с резьбой или с конусной поверхностью. Есть патроны, специально предназначенные для перфораторов с функцией смены патрона.

Кулачковый патрон дрели позволяет закреплять насадки с хвостовиком цилиндрической формы и любого диаметра из некоторого диапазона. Наиболее типичны диапазоны 0,8—10 мм и 1,5—13 мм.

Для надёжной фиксации насадки требуется затягивание патрона со значительным усилием. Существует два различных варианта кулачковых патронов — «обычные» («ключевые» или «зубчато-венцовые») и «быстрозажимные». Регулировочное кольцо «обычного» патрона затягивается или ослабляется при помощи специального ключа.

У быстрозажимного патрона (БЗП) для затяжки и ослабления используется металлическая гильза с накаткой (рифлением) или оребрённая пластмассовая гильза. Гильзу БЗП вращают рукой без применения инструмента, при этом необходимо удерживать от вращения корпус патрона. Для фиксации рукой корпуса БЗП на нём со стороны вала (шпинделя) дрели выполняется накатка или неподвижно закрепляется оребрённая гильза (такой БЗП называют двухгильзовым). Есть модели дрелей, у которых блокируется шпиндель (с помощью кнопки на корпусе или с помощью специального механизма, который автоматически блокирует шпиндель при остановке двигателя). На дрели с блокировкой шпинделя устанавливают БЗП, которые имеют одну широкую гильзу. Одногильзовые БЗП более удобны, их можно затягивать и ослаблять, не снимая защитных рукавиц (перчаток). В случае, если блокировка осуществляется кнопкой на корпусе, такая кнопка обычно возвращается в отжатое положение возвратной пружиной; при работе в условиях сильной запылённости кнопку может заклинивать.

Оба варианта имеют свои преимущества и недостатки. «Обычный» патрон затягивается ключом, который обеспечивает большее усилие затяжки, в результате патрон реже ослабляется сам, особенно при сверлении с ударом. БЗП избавляет от риска потерять ключ и не имеет зубцов, которые могут травмировать в случае соскальзывания руки. Модели БЗП, обеспечивающие большее усилие затяжки, существенно дороже «обычного» патрона.



繼續閱讀
發表於 2009/06/22 02:37 PM
| 刀具技術研討[] | 回應 [] | 引用[] | 人氣 [] | 推薦 [] |
2009/06/22

Русский Дрель www.tool-tool.com

Bewise Inc. www.tool-tool.com Reference source from the internet.

Современная электродрель.

Ручная дрель (коловорот).

Дрель — ручной, пневматический или электромеханический инструмент, предназначенный для сверления отверстий при проведении строительных, отделочных, столярных, слесарных и других работ.

[править] История

Старый сверлильный станок (дрель) с трансмисией.

В 1895 г. Вильгельм Файн изобрёл электродрель (в тот момент это был первый электроинструмент) .

В 1955 г. фирма "Метабо" выпустила первую серийную дрель ударного действия.

[править] Ручная дрель

Ручная дрель - инструмент ручного сверления, при использовании силы человека. Применяется для проделывания отверстий в различных материалах.

[править] Электрическая дрель

Современная электродрель с возможностью сверления с ударом

Дрель представляет из себя инструмент, чаще всего, в форме пистолета, внутри которого расположены тяговый преобразовыватель, пусковой выключатель, реверс, реостат или тиристорный регулятор мощности, электродвигатель (УКД) и (в большинстве случаев) механизм для сверления с ударом. На валу (шпинделе) дрели расположен патрон, предназначенный для установки различных слесарных и строительных насадок. У мощных дрелей в шпинделе имеется посадка «конус Морзе» для непосредственной фиксации в ней сверла.

[править] Компоновка

Небольшие дрели, применяемые для сверления мелких отверстий, часто выполняются в форме цилиндра, удерживаемого в руке как авторучка. Также в форме цилиндра выполняются угловые дрели, предназначеннные для сверления в труднодоступных местах. Последние оснащаются специальной зубчатой передачей для поворота оси вращения на 90 градусов (как у УШМ). Такое исполнение позволяет сверлить отверстия, например, в боковых поверхностях узких ниш.

[править] Патрон

Большинство дрелей оснащены кулачковым патроном. Такой патрон представляет собой полый цилиндр (корпус патрона), по поверхности которого движется регулировочное кольцо или регулировочная гильза. Одним из оснований цилиндр крепится на вал дрели, в другое основание закрепляются насадки. При вращении регулировочного кольца внутри цилиндра движутся по специальным направляющим металлические кулачки, которые сближаются или удаляются друг от друга в зависимости от направления вращения кольца.

Для крепления на вал дрели в корпусе патрона имеется отверстие с резьбой или с конусной поверхностью. Есть патроны, специально предназначенные для перфораторов с функцией смены патрона.

Кулачковый патрон дрели позволяет закреплять насадки с хвостовиком цилиндрической формы и любого диаметра из некоторого диапазона. Наиболее типичны диапазоны 0,8—10 мм и 1,5—13 мм.

Для надёжной фиксации насадки требуется затягивание патрона со значительным усилием. Существует два различных варианта кулачковых патронов — «обычные» («ключевые» или «зубчато-венцовые») и «быстрозажимные». Регулировочное кольцо «обычного» патрона затягивается или ослабляется при помощи специального ключа.

У быстрозажимного патрона (БЗП) для затяжки и ослабления используется металлическая гильза с накаткой (рифлением) или оребрённая пластмассовая гильза. Гильзу БЗП вращают рукой без применения инструмента, при этом необходимо удерживать от вращения корпус патрона. Для фиксации рукой корпуса БЗП на нём со стороны вала (шпинделя) дрели выполняется накатка или неподвижно закрепляется оребрённая гильза (такой БЗП называют двухгильзовым). Есть модели дрелей, у которых блокируется шпиндель (с помощью кнопки на корпусе или с помощью специального механизма, который автоматически блокирует шпиндель при остановке двигателя). На дрели с блокировкой шпинделя устанавливают БЗП, которые имеют одну широкую гильзу. Одногильзовые БЗП более удобны, их можно затягивать и ослаблять, не снимая защитных рукавиц (перчаток). В случае, если блокировка осуществляется кнопкой на корпусе, такая кнопка обычно возвращается в отжатое положение возвратной пружиной; при работе в условиях сильной запылённости кнопку может заклинивать.

Оба варианта имеют свои преимущества и недостатки. «Обычный» патрон затягивается ключом, который обеспечивает большее усилие затяжки, в результате патрон реже ослабляется сам, особенно при сверлении с ударом. БЗП избавляет от риска потерять ключ и не имеет зубцов, которые могут травмировать в случае соскальзывания руки. Модели БЗП, обеспечивающие большее усилие затяжки, существенно дороже «обычного» патрона.



繼續閱讀
發表於 2009/06/22 02:36 PM
| 刀具技術研討[] | 回應 [] | 引用[] | 人氣 [] | 推薦 [] |
2009/06/22

Русский Дрель www.tool-tool.com

Bewise Inc. www.tool-tool.com Reference source from the internet.

Современная электродрель.

Ручная дрель (коловорот).

Дрель — ручной, пневматический или электромеханический инструмент, предназначенный для сверления отверстий при проведении строительных, отделочных, столярных, слесарных и других работ.

[править] История

Старый сверлильный станок (дрель) с трансмисией.

В 1895 г. Вильгельм Файн изобрёл электродрель (в тот момент это был первый электроинструмент) .

В 1955 г. фирма "Метабо" выпустила первую серийную дрель ударного действия.

[править] Ручная дрель

Ручная дрель - инструмент ручного сверления, при использовании силы человека. Применяется для проделывания отверстий в различных материалах.

[править] Электрическая дрель

Современная электродрель с возможностью сверления с ударом

Дрель представляет из себя инструмент, чаще всего, в форме пистолета, внутри которого расположены тяговый преобразовыватель, пусковой выключатель, реверс, реостат или тиристорный регулятор мощности, электродвигатель (УКД) и (в большинстве случаев) механизм для сверления с ударом. На валу (шпинделе) дрели расположен патрон, предназначенный для установки различных слесарных и строительных насадок. У мощных дрелей в шпинделе имеется посадка «конус Морзе» для непосредственной фиксации в ней сверла.

[править] Компоновка

Небольшие дрели, применяемые для сверления мелких отверстий, часто выполняются в форме цилиндра, удерживаемого в руке как авторучка. Также в форме цилиндра выполняются угловые дрели, предназначеннные для сверления в труднодоступных местах. Последние оснащаются специальной зубчатой передачей для поворота оси вращения на 90 градусов (как у УШМ). Такое исполнение позволяет сверлить отверстия, например, в боковых поверхностях узких ниш.

[править] Патрон

Большинство дрелей оснащены кулачковым патроном. Такой патрон представляет собой полый цилиндр (корпус патрона), по поверхности которого движется регулировочное кольцо или регулировочная гильза. Одним из оснований цилиндр крепится на вал дрели, в другое основание закрепляются насадки. При вращении регулировочного кольца внутри цилиндра движутся по специальным направляющим металлические кулачки, которые сближаются или удаляются друг от друга в зависимости от направления вращения кольца.

Для крепления на вал дрели в корпусе патрона имеется отверстие с резьбой или с конусной поверхностью. Есть патроны, специально предназначенные для перфораторов с функцией смены патрона.

Кулачковый патрон дрели позволяет закреплять насадки с хвостовиком цилиндрической формы и любого диаметра из некоторого диапазона. Наиболее типичны диапазоны 0,8—10 мм и 1,5—13 мм.

Для надёжной фиксации насадки требуется затягивание патрона со значительным усилием. Существует два различных варианта кулачковых патронов — «обычные» («ключевые» или «зубчато-венцовые») и «быстрозажимные». Регулировочное кольцо «обычного» патрона затягивается или ослабляется при помощи специального ключа.

У быстрозажимного патрона (БЗП) для затяжки и ослабления используется металлическая гильза с накаткой (рифлением) или оребрённая пластмассовая гильза. Гильзу БЗП вращают рукой без применения инструмента, при этом необходимо удерживать от вращения корпус патрона. Для фиксации рукой корпуса БЗП на нём со стороны вала (шпинделя) дрели выполняется накатка или неподвижно закрепляется оребрённая гильза (такой БЗП называют двухгильзовым). Есть модели дрелей, у которых блокируется шпиндель (с помощью кнопки на корпусе или с помощью специального механизма, который автоматически блокирует шпиндель при остановке двигателя). На дрели с блокировкой шпинделя устанавливают БЗП, которые имеют одну широкую гильзу. Одногильзовые БЗП более удобны, их можно затягивать и ослаблять, не снимая защитных рукавиц (перчаток). В случае, если блокировка осуществляется кнопкой на корпусе, такая кнопка обычно возвращается в отжатое положение возвратной пружиной; при работе в условиях сильной запылённости кнопку может заклинивать.

Оба варианта имеют свои преимущества и недостатки. «Обычный» патрон затягивается ключом, который обеспечивает большее усилие затяжки, в результате патрон реже ослабляется сам, особенно при сверлении с ударом. БЗП избавляет от риска потерять ключ и не имеет зубцов, которые могут травмировать в случае соскальзывания руки. Модели БЗП, обеспечивающие большее усилие затяжки, существенно дороже «обычного» патрона.



繼續閱讀
發表於 2009/06/22 02:22 PM
| 刀具技術研討[] | 回應 [] | 引用[] | 人氣 [] | 推薦 [] |
2009/06/19

金属の切削において、送りを少なくすると構成刃先の生成はどのようになるのですか..www.tool-tool.com

Bewise Inc. www.tool-tool.com Reference source from the internet.

金属の切削において、送りを少なくすると構成刃先の生成はどのようになるのですか?
送りを増して高送り切削にすると構成刃先はできにくいと書いてありますが、実際には送りを小さくした方が粗さは低くなりました。

 

  o.



繼續閱讀
發表於 2009/06/19 11:39 AM
| 加工技術研討[] | 回應 [] | 引用[] | 人氣 [] | 推薦 [] |
1 2 3 4 5 下一頁 最末頁